Jag minns fortfarande första gången jag satte mig i en havskajak ute i Göteborgs skärgård. Det var en solig förmiddag, vinden var mild och havet låg nästan spegelblankt. Jag hade egentligen inte särskilt höga förväntningar – det var mest en spontan grej jag följde med på. Men redan efter några minuter i vattnet kände jag något förändras. Den där tystnaden. Det där lugnet som bara infinner sig när man är omsluten av naturen, utan motorljud eller annan mänsklig aktivitet i närheten. Bara årtagen, vattenytan och de kala klipporna runtom. Jag blev nästan förvånad över hur snabbt jag kände mig hemma där ute.

Det var som att något i mig klickade på plats. Jag, som ofta har svårt att slappna av, märkte att andetagen blev djupare och tankarna tystnade. Att paddla fram mellan öarna, med sälhuvuden som dök upp i fjärran och tärnor som skrek ovanför, gav mig en känsla av frihet jag inte visste att jag saknat. Den stillsamma farten, den fysiska rytmen i paddlandet, närheten till vattnet – allt det fick mig att känna mig helt närvarande, som om tiden gick långsammare på ett bra sätt.

Efter den dagen har jag inte kunnat släppa tanken. Jag vill börja paddla havskajak på riktigt. Göra det till en del av mitt liv. Göteborgs skärgård är perfekt för det – variationen av öar, smala sund, öppet hav och skyddade vikar. Det är något magiskt med hur naturen där växlar mellan det vilda och det mjuka. Jag vill lära mig navigera själv, veta hur man planerar turer, hur man läser vädret, hur man packar för övernattning på en klippa. Jag vill ha den kunskapen i kroppen, kunna ta mig ut när jag vill och veta att jag klarar det.

Det handlar inte bara om själva paddlingen, även om den i sig är fantastisk. Det handlar också om en längtan efter stillhet och enkelhet. Att få vakna i ett tält med doften av salt hav i näsan. Koka kaffe på ett litet stormkök medan solen går upp över vattnet. Höra måsarnas skrin och känna kroppen vara trött på ett skönt sätt efter en dag på havet. Den sortens trötthet som kommer av att ha använt kroppen i naturen, inte av stress eller skärmar.

Jag har börjat titta på kurser, funderar på vilken sorts kajak som skulle passa mig, vilken utrustning som är nödvändig. Det känns som ett nytt kapitel som är på väg att börja, ett som är mer närvarande, mer fysiskt, mer förankrat i naturen. Jag tror att jag behöver det, både för att hitta återhämtning men också för att känna att jag lever lite mer. Det finns en sån styrka i att ta sig fram för egen kraft, i sin egen takt, i samspel med elementen. Och jag längtar efter det.

Så det är bestämt nu. Jag ska börja paddla havskajak i Göteborgs skärgård. Inte bara som ett enstaka äventyr, utan som något återkommande. Som en plats att återvända till, både i geografin och i mig själv. Jag vet att det kommer bli blåsiga dagar, att jag kommer känna mig osäker ibland, men jag vet också att det är just det som gör det meningsfullt. Det är där, ute bland öarna, jag känner mig som mest levande.

#paddla #kajak #havet

Att ta en paus är något som ofta underskattas i dagens samhälle där prestation och ständig tillgänglighet premieras. Många känner ett tryck att alltid vara produktiva, att ständigt prestera, att aldrig riktigt stanna upp. Men kroppen och sinnet fungerar inte som maskiner. De behöver återhämtning. Pausen är inte ett tecken på svaghet eller lathet, utan en nödvändighet för att vi ska kunna orka i längden och för att vi ska kunna vara närvarande i våra liv på riktigt.

När vi stannar upp och tillåter oss att bara vara, ger vi oss själva utrymme att återfå perspektiv. Det är lätt att fastna i ett ekorrhjul där vardagens krav och måsten tar över helt. Med en paus – oavsett om det är en kort stund i tystnad, en promenad utan telefon, eller några dagar helt bortkopplade från arbete – får hjärnan chansen att bearbeta, sortera och släppa taget om det som maler på i bakgrunden. Tankar som annars inte får plats kan få utrymme. Nya idéer kan växa fram i stillheten.

Forskning visar att regelbundna pauser kan minska stressnivåerna, förbättra koncentrationen och till och med göra oss mer kreativa. Det gäller både små pauser under arbetsdagen och längre återhämtningsperioder. Den som aldrig stannar upp riskerar att drabbas av utmattning eller känna sig tom, som om livet bara rinner förbi utan att man riktigt är där. I värsta fall blir det fysiska konsekvenser, som sömnsvårigheter, hjärtproblem eller psykisk ohälsa.

Att ta en paus kan också vara ett sätt att återknyta kontakten med sig själv. I tystnaden, bortom plikter och prestationer, kan man fråga sig: Hur mår jag egentligen? Vad vill jag? Vad längtar jag efter? Ibland blir svaren obekväma, men de är nödvändiga för att kunna leva ett liv som inte bara drivs av omvärldens förväntningar.

Det krävs mod att pausa i en kultur som ständigt belönar snabbhet, effektivitet och aktivitet. Men det är just i stillheten vi hittar djupare mening, återhämtning och ofta även glädje. En paus behöver inte vara dramatisk eller lång – det viktiga är att den är äkta. Att den tillåts vara en stund där vi inte ska något, inte måste något, inte presterar något. Bara är.

Att ta en paus ibland är att visa omsorg om sig själv. Det är en akt av självrespekt, ett sätt att påminna sig om att man är människa – inte bara en kugge i ett maskineri. I det lilla kan det vara en stund med en kopp te i tystnad. I det större kan det vara en helg utan skärmar, en långpromenad i skogen, eller en period av reflektion. Det handlar inte om att fly verkligheten, utan att möta den med ett klarare sinne.

När vi ger oss själva tillåtelse att stanna upp, blir vi också mer närvarande i det som betyder något. Vi hör våra nära och kära bättre. Vi ser världen omkring oss med nya ögon. Vi upptäcker att livet inte alltid handlar om att rusa framåt – ibland handlar det om att våga stå still och andas. Och det kan vara det mest värdefulla vi gör.

#paus

Jag har märkt att det är förvånansvärt svårt att hitta korv utan nitrit i butikerna. Nästan varje gång jag står där vid kyldisken och läser innehållsförteckningen på olika förpackningar så dyker det upp – natriumnitrit eller E250. Det spelar ingen roll om det är vanlig grillkorv, chorizo eller ekologisk prinskorv, nitrit verkar vara standard. Ibland blir jag frustrerad över att något så enkelt som att köpa en korv utan tillsatser ska kännas som en omöjlig uppgift.

Anledningen till att jag vill undvika nitrit är att jag är orolig för hur det påverkar hälsan. Jag har läst att nitrit kan bilda nitrosaminer i kroppen, särskilt när det hettas upp eller blandas med vissa proteiner, och att dessa ämnen misstänks vara cancerframkallande. Det känns onödigt att riskera något för att korven ska få en lite rödare färg eller längre hållbarhet. Jag försöker äta så rent som möjligt och gillar inte tanken på att stoppa i mig något som är känt för att vara tveksamt ur hälsosynpunkt, bara för att det är bekvämt för livsmedelsindustrin.

Jag vet att det finns alternativ, att vissa producenter gör nitritfri korv, men de är få och ofta svåra att hitta. Det gör att jag ibland avstår helt, även om jag är sugen. Jag önskar att det var enklare att välja bort tillsatser som nitrit – utan att behöva bli någon som står och lusläser varenda etikett.

#korv #mat #tillsatser #nitrit

Jag läste en artikel idag om en forskningsstudie där man kunnat se bevis för att för varm dryck ökar risken för strupcancer. Jag blev nyfiken och bestämde mig för att lära mig mer. Det kändes först lite överdrivet – hur farligt kan det egentligen vara att dricka sitt te varmt? Men när jag började läsa in mig på forskningen bakom påståendet, blev bilden tydligare och mer oroande än jag hade väntat mig.

Det visar sig att det finns ett starkt samband mellan mycket heta drycker och en ökad risk för cancer i matstrupen. Det handlar inte om att te eller kaffe i sig är skadligt, utan om temperaturen. Flera studier har visat att när drycker överstiger 65 grader Celsius, kan de skada slemhinnan i matstrupen. Det är en kronisk värmepåverkan som inte bara irriterar vävnaden tillfälligt, utan kan leda till långvariga cellförändringar. Dessa förändringar i vävnaden tros vara en viktig bidragande faktor till utvecklingen av esofaguscancer, alltså cancer i matstrupen. En artikel av Kamangar och Freedman (2018) lyfter just detta och beskriver hur upprepad exponering för hetta gör matstrupens celler mer sårbara för mutationer.

En av de mest uppmärksammade studierna på området kommer från Iran. Där undersökte man tevanor hos tusentals människor, och resultaten var tydliga. Personer som drack sitt te mycket varmt – över 70 grader – hade en upp till åtta gånger högre risk att utveckla matstrupscancer jämfört med dem som lät drycken svalna till en mer ljummen temperatur (Islami et al., 2009). Det är en enorm ökning och väcker en del frågor om våra egna vardagsvanor. Hur ofta dricker vi kaffe eller te direkt efter att det hällts upp? Det känns kanske behagligt i stunden, men kroppen verkar inte vara lika förtjust i den värmen.

Forskningen visar också att risken ökar ytterligare när het dryck kombineras med andra faktorer, särskilt rökning och hög alkoholkonsumtion. En studie från Kina (Yu et al., 2018) fann att personer som både rökte, drack mycket alkohol och dessutom regelbundet drack het vätska löpte en betydligt högre risk än personer som bara hade en av dessa riskfaktorer. Det tyder på att värmen kan förstärka de skadliga effekterna av andra cancerframkallande ämnen.

Det som kanske är mest övertygande är att sambandet inte bygger på enstaka studier. Flera systematiska översikter och metaanalyser – alltså sammanställningar av många studier – har bekräftat sambandet. Enligt Zhong et al. (2021) och Luo & Ge (2022) kan mycket het vätska mer än fördubbla risken för esofaguscancer. Det här är alltså inte bara en isolerad upptäckt utan en slutsats som upprepade gånger bekräftats i forskningen.

Men en fördubblad risk inte säger så mycket om man inte vet hur vanlig sjukdomen är från början. Så låt oss titta närmare på det.

Matstrupscancer, eller esofaguscancer, är inte en av de allra vanligaste cancerformerna, men den är inte heller ovanlig globalt sett. I Sverige diagnostiseras ungefär 400–500 personer per år med matstrupscancer, vilket gör den relativt sällsynt jämfört med till exempel bröst-, prostata- eller lungcancer. Den utgör cirka 1 % av all cancer i landet.

Globalt ser det dock annorlunda ut. I vissa delar av världen – som Iran, Kina, och delar av Sydamerika och Östafrika – är esofaguscancer mycket vanligare. Det är också just i dessa regioner som det är kulturellt vanligt att dricka te eller andra drycker väldigt hett, vilket delvis kan förklara skillnaderna i sjukdomens förekomst.

Men även om grundrisken är låg i till exempel Sverige, så betyder inte det att en riskökning är oviktig. För att ta ett exempel: om vi förenklat säger att 1 av 10 000 svenskar i en viss åldersgrupp utvecklar matstrupscancer varje år, och att risken fördubblas av att dricka mycket het dryck, så skulle det innebära 2 av 10 000. Det är fortfarande sällsynt, men det är en relativt stor förändring i sannolikheten. Och i kombination med andra faktorer – som rökning eller alkohol – kan den individuella risken bli betydligt högre.

Dessutom är esofaguscancer en allvarlig sjukdom med låg överlevnad. Många får diagnosen sent, och behandlingarna är ofta tunga. Det gör att även en liten riskökning kan vara värd att ta på allvar om det går att undvika den genom något så enkelt som att låta drycken svalna några minuter.

Risken är med andra ord låg i absoluta tal, men forskningen visar att det ändå är en påverkbar riskfaktor. Och i det stora hela är det en ganska lätt sak att justera för att minska den risken ytterligare.

Efter att ha läst allt detta har jag börjat se min kopp te på ett lite annat sätt. Det betyder inte att jag tänker sluta dricka te, men jag låter det svalna lite längre innan jag tar första klunken. Det känns som en ganska liten justering att göra i vardagen om det kan minska risken för en så allvarlig sjukdom. Kanske är det också ett bra exempel på hur något som verkar obetydligt – temperaturen på en dryck – faktiskt kan ha stora konsekvenser över tid.

#te #kaffe #hälsa

Att alltid ta med sig matlåda till jobbet istället för att köpa lunch ute är en vana som inte bara sparar pengar utan även gör det lättare att äta hälsosamt och minska matsvinn. Även om det kan verka som en extra ansträngning att planera och förbereda mat för hela veckan, finns det flera strategier och tips som kan göra matlåde-rutinen både enkel och hållbar.

En av de viktigaste sakerna för att göra matlådevanan till en hållbar del av vardagen är att planera i förväg. Genom att lägga lite tid på att tänka igenom veckans måltider, kan du se till att alltid ha det du behöver hemma för att göra i ordning matlådor. Börja med att planera en enkel meny för veckan – kanske två eller tre olika rätter som du kan variera med olika tillbehör eller smaker. Ett bra tips är att tänka på rätter som går snabbt att tillaga och som håller sig bra i kylskåpet i flera dagar. Grytor, pastarätter och olika typer av sallader är alla bra alternativ som dessutom är lätta att förbereda i större mängder.

Att använda söndagar som en förberedelsedag är ett populärt och effektivt sätt att få ihop matlådor för hela veckan. På söndagen kan du till exempel laga två till tre olika rätter och fördela dem i matlådor som står färdiga i kylen eller frysen. Förutom att laga huvudrätterna kan du även förbereda mindre tillbehör, som skurna grönsaker, kokt ris eller quinoa, som du kan lägga till din matlåda under veckan för extra variation. Att ha färdiga komponenter för dina måltider gör det mycket enklare att slänga ihop en matlåda snabbt på morgonen.

Att investera i bra matlådor gör också stor skillnad. Välj lådor som är lätta att diska, håller tätt och är tillräckligt stora för en mättande portion. Glaslådor med lock är ett bra alternativ, då de kan användas både i mikrovågsugn och ugn. Det finns även matlådor med olika fack som hjälper dig att hålla maten fräsch och organiserad, vilket är särskilt användbart om du vill ha med både varma och kalla komponenter, till exempel en gryta och en fräsch sallad. Genom att ha matlådor som är enkla att använda och håller maten fräsch kan du öka motivationen att ta med mat istället för att köpa något i sista stund.

När det gäller recepten kan det vara en fördel att fokusera på rätter som fungerar bra att värma upp. Många grönsaker och proteinkällor, som bönor och linser, smakar lika bra efter att de har stått ett par dagar i kylen. Om du föredrar kalla rätter kan du prova att göra näringsrika sallader med hållbara ingredienser som quinoa, bulgur eller matvete och kombinera dessa med grönsaker som håller sig fräscha länge, som morötter, kål och paprika. En kall dressing kan du ta med i en separat burk för att undvika att salladen blir blöt och tråkig.

Om du har svårt att hålla fast vid matlådevanan kan det vara bra att börja i små steg och sätta upp tydliga mål. Till exempel kan du börja med att ta med matlåda tre dagar i veckan och successivt öka till fem dagar. Det kan också hjälpa att göra matlådan på kvällen innan istället för på morgonen, då det ofta är bråttom och lätt att glömma. Genom att ha matlådan redo i kylen när du vaknar, minskar du risken att avvika från planen.

Ett annat bra tips är att göra extra portioner när du lagar middag på kvällen. Om du lagar en större mängd mat, räcker det ofta till en matlåda för nästa dag, vilket sparar tid och minskar arbetsbördan. Många rätter smakar dessutom ännu bättre dagen efter när smakerna har fått utvecklas. Genom att göra det till en vana att alltid laga extra, säkerställer du att det alltid finns något att ta med sig utan att behöva laga något nytt.

Så se matlådan som en möjlighet att äta både ekonomiskt och hälsosamt. När du förbereder egen mat har du full kontroll över ingredienserna och kan välja råvaror som passar både din budget och din smak. Det blir dessutom lättare att få i sig mer näring och undvika de frestelser som ofta finns i snabbmat och restaurangmat. Att ha färdiglagad, hemlagad mat är en belöning i sig, och det ger en skön känsla av att ta hand om sig själv och sina resurser.

Att ta med matlåda till jobbet är alltså en vana som ger många fördelar. Med lite planering, några smarta rutiner och bra utrustning är det fullt möjligt att göra matlådevanan till en naturlig del av arbetsveckan.

#lunchlåda #lunch #mat #hälsa

När vi svenskar har semester är det inte alltid att vädrets makter är på vår sida. Vi vill ju ha sol på semestern, men om det nu regnar, så finns det inget bättre än att kura ihop sig under en filt med en kopp varm dryck och streama en riktigt bra tv-serie när det öser ner utanför. Regndropparnas entoniga rytm mot fönsterrutan skapar en avkopplande och mysig stämning perfekt som gjord för att sträckkolla en serie.

Här är tre härliga tv-serier som är perfekta att mysa med när det regnar i sommar:

Ted Lasso
Denna kritikerrosade komediserie från Apple TV+ handlar om den evigt optimistiske amerikanske fotbollstränaren Ted Lasso som mot alla odds får jobbet som tränare för ett engelskt Premier League-lag. Jason Sudekis briljanta insats i huvudrollen kombinerat med seriens varma humor och härliga karaktärer gör den till en riktig feelgood-serie.

Schitt's Creek
Den kanadensiska situationskomedin följer den rika familjen Rose som tvingas lämna lyxlivet och börja om på nytt i den lilla staden Schitt's Creek. Serien blandar hjärtevärmande relationer med osviklig humor på ett sätt som får en att skratta lika mycket som att bli rörd.

Kim's Convenience
Denna kanadensiska komediserie kretsar kring den koreanskkanadensiska familjen Kim som driver en liten gatubutik i Toronto. Den fångar vardagens små stunder och bjuder på både gapskratt och värme. Seriens mångfald och äkta karaktärer har gjort den till en publikfavorit.

#tv #tvserier

Om du är lyckligt lottad att äga en trädgård kan du faktiskt använda den som ett effektivt vapen mot stress.

Att spendera tid i gröna miljöer kan nämligen ha en märkbar effekt på stressnivåerna. Forskning har visat att när människor vistas i parker, skogar eller andra naturliga miljöer, upplever de ofta en minskning av stress, ångest och depression. En studie publicerad i "Environmental Science & Technology" fann att så lite som 5 minuter i en naturlig miljö kan förbättra självkänslan och minska känslor av stress. Denna effekt tros bero på kombinationen av frisk luft, naturlig skönhet och den lugnande närvaron av grönska.

Studier har också kopplat samman tillgång till gröna ytor med bättre kognitiv prestanda hos barn, vilket indirekt kan bidra till lägre stress genom bättre mental funktion. Även aktiviteter i gröna miljöer, som trädgårdsarbete eller motion, har visat sig förstärka de återhämtande effekterna av grönområden.

Trots dessa fördelar kan skötseln av en egen trädgård istället leda till ökad stress för vissa individer. Att underhålla en trädgård kräver tid och ansträngning, och för dem som redan har ett hektiskt schema kan trädgårdsarbete kännas mer som ett krav än en avkopplande aktivitet. Faktorer som att klippa gräset, rensa ogräs och sköta om planteringar kan kännas överväldigande och bidra till stress istället för att minska den.

Som en lösning på detta problem väljer allt fler att anlita hjälp för trädgårdsskötsel. Tjänster som gräsklippning, beskärning av buskar och träd, samt anläggning och underhåll av blomsterbäddar kan alla outsourcas till professionella trädgårdsmästare. I Sverige underlättas detta beslut ytterligare genom möjligheten att använda RUT-avdraget för hushållsnära tjänster, vilket inkluderar trädgårdsarbete. Detta avdrag gör det mer ekonomiskt överkomligt för hushåll att anlita professionell hjälp och därmed kunna njuta av fördelarna med en välskött trädgård utan den stress som skötseln kan medföra.

Genom att använda dessa tjänster kan individer minska den tid och ansträngning som krävs för trädgårdsskötsel och istället spendera mer tid i sin gröna oas för avkoppling och återhämtning. Denna trend speglar en bredare förståelse för vikten av mentalt välbefinnande och hur vår omgivning kan påverka vår hälsa.

#stress #kopplaav #slappnaav #trädgård

 
Att skapa en ny vana i livet kräver både tålamod och strategi. Det är en process som ofta innebär att man bryter ner sitt långsiktiga mål i mindre, hanterbara steg, och att man förstår och tillämpar principer för beteendeförändring. Här är några steg och tips för att bäst skapa en ny vana:

• Börja med att definiera din nya vana mycket specifikt. Det är lättare att arbeta mot ett tydligt definierat mål. Istället för att säga "jag vill vara mer aktiv," bestäm dig för något mer specifikt, som "jag vill gå en 30-minuters promenad varje dag."

• Sätt realistiska mål. Att börja med små, uppnåeliga mål kan hjälpa dig att känna dig framgångsrik och motiverad. Små segrar bygger upp förtroendet och motivationen att fortsätta.

• Skapa en trigger. En trigger är något som automatiskt får dig att tänka på din nya vana. Det kan vara en tid på dagen, en plats, eller en händelse som utlöser ditt nya beteende. Till exempel, om du vill börja meditera varje morgon, kan din trigger vara att sätta dig ner på din meditationsplats direkt efter att du har borstat tänderna.

• Gör det enkelt att börja. Minska tröskeln för att komma igång med din nya vana. Om du vill börja löpträna, lägg fram dina löparskor och kläder kvällen innan. Ju enklare det är att börja, desto troligare är det att du kommer att göra det.

• Bygg in vana i din dagliga rutin. Att foga in den nya vanan i din befintliga rutin kan göra det lättare att komma ihåg och utföra den. Hitta en tid och plats i din dagliga schema där den nya vanan passar in naturligt.

• Följ upp och justera. Spåra dina framsteg och var beredd att justera din plan baserat på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det är normalt att stöta på hinder, så var flexibel och anpassa din strategi vid behov.

• Belöna dig själv. Att sätta upp belöningar för att nå dina delmål kan öka din motivation. Belöningen bör vara meningsfull för dig och något som uppmuntrar till ytterligare framsteg mot din vana.

• Sök stöd. Att dela dina mål med vänner eller familjemedlemmar kan ge dig ytterligare ansvarighet och stöd. De kan erbjuda uppmuntran, råd och kanske till och med delta i din nya vana tillsammans med dig.

Kom ihåg att det tar tid att skapa en ny vana. Forskning tyder på att det kan ta var från 18 till 254 dagar för en person att forma en ny vana, så var tålmodig med dig själv. Misslyckanden är en del av processen, men det viktigaste är att du fortsätter försöka och lär dig av varje upplevelse.

#vanor #träning #motion #hälsa #måbra